Mina tre senaste dagar kan beskrivas med ett enda ord: Agility!
I fredags träffades jag och Monica på Hölö-Mörkö BK för lite träning, precis som förr i tiden (saknade bara Åsa också). Det var väldigt roligt att få träna ihop med Monica igen, Blenda hade utvecklats mycket sedan sist jag såg henne och hennes slalomingångar imponerade. Vi byggde upp en bana med lite blandade svårigheter, en väldigt fartig bana där det gällde att springa på. Mitt och Nikitas första varv gick sådär, vi fick en snurr innan en tunnel och sen missa hon slalomingången och båda felen berodde på att jag sa hennes namn och på så sätt störde henne när jag bara hade kunnat skicka och säga tunnel/slalom, jag fegade och hann inte riktigt med och la därför till ett "Nick", ungefär som när jag vallar med Kellies och ska envisas med att lägga henne hela tiden istället för att låta henne vara på benen och jobba. Nästa varv fick jag order av Monica att hålla tyst (alltså inte säga Nikita) och jäklar va bra det gick! Det va inga problem någonstans, slalomingången satt som ett smäck, trots att den var lite småklurig. Sedan tränade vi ganska mycket på sepentiner och tråcklingar och avslutade med en övning med slalomingångar från massa olika vinklar. Mycket nyttig träning och mycket nyttigt att hå någon som kollar på och kommenterar och ger konstruktiv kritik, det behövde vi verkligen.
På lördagen var det dags för Nikita att debutera officiellt på Bro-Håbo BK.
Det började med en agilityklass. Jag kände direkt att "jösses det här är svårt" Många av svårigheterna på banan hade vi aldrig tränat som t.ex dolda tunnelingångar. Det var även en svår slalomingång men men det var bara att tuta och köra. Jag kan säga att när jag kom i mål var så såå nöjd med loppet! Det blev en disk då jag tog tillbaka henne på gungan där hon spang rakt ut och hoppade men resten av loppet kändes jättebra, vi var samspelta, jag kände att jag fick till mina byten bra och hela loppet flöt på, det blev inga missförstånd med snurrar eller något och slalomingången satte hon jättefint.
Jag var riktigt peppad inför nästa lopp som även det var en agilityklass. Det loppen gick dock snett redan från början där hon krånglade med slalomingången och sedan blev det bara snurrigt och virrigt och jag kände aldrig att jag lyckades samla ihop oss på nytt så det loppet kan bara beskrivas med ett ord: virrigt!
Tredje och sista loppet för dagen var en hoppklass. Trots strul i förra klassen så kände jag mig positiv men hade svårt att välja handlingssätt i starten, det var en riktigt svår start som visade sig ställa till det för många även för oss. Det sättet jag hade tänkt handla på funkade inte alls på Nikita och nu efteråt så inser jag att jag skulle ha gjort på ett annat sätt, det är bra att vara efterklok men nu vet jag vad jag ska träna på :) Sedan blev det även lite strul vid en tunnelingång där jag var alldeles för otydlig och jag tar helt på mig det. Resten av loppet flöt på lika fint som första loppet och det kändes kontrollerat och snyggt. Men det slutade med disk pga tre vägringar, två på den krångliga början och en på tunneln.
Trots tre diskningar är jag mycket nöjd med Nikita efter lördagens tävlingar. Hon fixade miljön som om hon aldrig hade gjort annat än varit på agilitytävlingar. Hon sov som en stock mellan loppen, både i bur och fastbunden vid krok. Där kan vi snacka om av-knapp! Brydde sig inte alls om de andra hundarna som körde men när det var hennes tur var hon laddad till tusen, precis som jag vill ha det!
Kellie, min mamma och Loke var också med på tävlingen så Loke har därmed varit på sin första agilitytävling, lika bra att han vänjer sig ;) Kellie låg och sov i buren större delen av tiden och njöt till tusen, hon älskar att bara få vara med. Hon har också väldigt lätt för att kunna slappna av och ligga och sova på agilitytävlingar även fast hon är en väldigt stressad hund annars.
Mycket kort har tagits men de kommer upp när jag kommer hem.
Idag skulle vi också tävlat i Bro-Håbo men i sista stund blev det en plats ledig på Malin Tångring kursen på Hölö-Mörkö bk så jag var inte sen att sno åt mig den. Malin har jag följ länge då vi både tävlade med jack russell för herrans massa år sedan, nu tävlar vi båda med border collie och Malin var förra året med i landslaget. Det var en väldigt givande och inspirerande kurs och jag är grymt peppad att träna nu. Nikita skötte sig över förväntan. Jag förstår mig inte på den hunden, allt bara går så lätt med henne, hon utvecklas precis hela tiden och så himla snabbt. Jag känner att jag hela tiden tror att hon är mycket längre bak i sin träning än vad hon egentligen är, jag hinner inte med i hennes utveckling haha :) Hon skötte sig som sagt jättebra på kursen i dag och ju svårare kombinationer, där man måste tänkta mycket på linjer och tighta svängar, ju bättre tycker jag att vi funkade som ekipage. Hon har grymt snygga, tighta svängar över hinder något som Malin berömde oss mycket för. Den svåraste, enligt mig, kombinationen var den det gick bäst på. Jag älskar ju trixiga kombinationer där man får tänka till och det ska vara mycket byten och sånt. Visst jag är väldigt glömsk och förvirrad men när man får till en sån kombination utan att jag trasslar till det för min hund så blir det så himla snyggt.
När det inte var Nikitas tur låg hon uppbunden vid staketet och sov, skönt att ha en hund som kan slappna av så som Nikita kan, jag glömde nästan bort henne där hon låg ihoprullad till en liten boll :)
Har tagit lite kort även här som kommer ut i bloggen så fort jag kommer hem.
Nu känner jag att det är dags att gå och sova. Mer rapport om Loke och annat får jag ta en annan dag, är för trött nu.
Det går vilt till när Nikita badar!
Mio & Loke
