Oväntad överraskning

Jag känner att jag har tappat suget lite på agility. På torsdag är det Snapphanefejden och jag är inte alls laddad, snarare tvärt om. Tanken har till och med slagit mig av strunta i att åka. Jag har inte tränat någon agility sen jag var nere i skåne och tränade, jag har helt enkelt inte haft motivation att åka ut till agilitybanan själv och bygga ihop något att träna. Att köra i 20-25 min enkel väg för att sedan träna själv en lite stund och därefter köra hem igen har inte känts lockande på sistone. Vi får se om det ändras för det är ju trots allt väldigt kul med agility men just nu känns det sådär :/


Vallningen däremot känns väldigt rolig just nu. Vi har ett nytt tillfälle inbokat hos Josefin om en vecka och sedan ska vi även upp till Ann & Trolla och valla där, även det om ca 1 vecka. Ska bli riktigt kul!


En annan rolig sak som hände idag var att när jag var påväg hem från jobbet träffade jag Kristofers mamma utanför oss och hon bar på en liten, liten söt kattunge. Hon hade fångat in den efter att ha hört den jama utanför hennes baksida hela natten. Den var rädd och väldigt mager. Jag erbjöd mig att ta hand om den (djurälskare som man är), mata den och försöka hitta ett nytt hem åt den (vi har ju redan en katt och två hundar och det räcker gott och väl på våra 89kvm). Den slappnade av väldigt fint hemma hos oss och var efter bara någon halvtimme inte ett dugg rädd, varken för oss, hundar eller något annat. Vi ringde våra vänner Dennis & Åsa eftersom vi vet att de har velat ha katt länge. Dom kom efter bara en liten stund och sa direkt att de ville ha den och den klättrade direkt upp och la sig på Åsas nacke och började spinna och slicka henne i nacken, där kände den sig hemma. Sedan gick den över och la sig i Dennis luva på tröjan och somnade där *söt*. De tog med den hem på en gång och den kommer nog ha det superbra där eftersom de bor långt ute på landet och den kommer även att få en hundkompis, modell liten så de kommer nog ha roligt ihop :)